Sjukdomar

Ett urval av sjukdomar och skadedjur som kan angripa körsbär.

Symtom med olika orsaker

“Gummiflöde”: Eng. “Gummosis”. Stora, sega eller bärnstenslika klumpar. Ett symtom som kan orsakas av olika infektioner men kan också förekomma utan infektion (då vanligen klart till bärnstensfärgad).

Frukter som brådmognar: Körsbärsfluga.

Gropiga frukter: Körsbärsfluga.

Fläckiga frukter: Fruktmögel (brun röta med sporkuddar i). Hagelskottsjuka (Stigmina carpophila). Körsbärsskorv (tättsittande, svartgröna fläckar). Gloeosporiumröta (bruna, insjunkna fläckar). Stam- och bladbakterios (små, bruna fläckar).

Fruktmumier: Körsbärsskorv, Gloeosporiumröta, Fruktmögel (gul monilia).

Fläckiga blad: Bladfläcksjuka. Hagelskottsjuka (Stigmina carpophila). Stam- och bladbakterios (vattniga fläckar).

Bruna, intorkade blad: Blom- och grentorka.

Gula blad som faller i förtid: Bladfläcksjuka. Surkörsgulsot (klorotiska fläckar).

“Hagelskottsjuka”: Fläckar som sedan blir hål i bladen. “Hagelskottsjuka” förekommer hos plommon och körsbär. Det kan ha olika orsaker, exempelvis angrepp av svampar (tex Bladfläckssjuka), bakterier eller virus (Nekrotisk ringfläck, Surkörsgulsot). Svampen Stigmina carpophila är en av de vanligare orsakerna hos körsbär.

Silvrig glans på bladen: Kan bero på Chondrostereum purpureum, vilket är en allvarlig sjukdom som behöver åtgärdas snarast. Så kallad “falsk silverglans” kan uppkomma av fysiologiska orsaker (tex efter omympning eller kraftig beskärning, den försvinner då vanligen efter ett par år).

Döda grenar:

Intorkade knoppar: Stam- och bladbakterios.

Vissnade blommor: Blom- och grentorka.

Förebyggande åtgärder

Använd friskt, certifierat, planteringsmaterial (bakterier och virus kan inte bekämpas på annat sätt då de ofta infekterar hela plantan).
Tag bort angripna, döda och multnande frukter och bär (och rester från andra växter) från trädet och från marken.
Samla in nedfallna blad kring trädet och i omgivningen. Kan läggas i övertäckt kompost. Ett alternativ för osmittade blad är att finfördela dem genom att köra över dem med gräsklippare.
Rensa bort ogräs runt trädet.
Undvik att beskära på höst/vinter för att undvika vinterskador som gör trädet mer mottagligt för angrepp av skadedjur. Beskärning under juli-augusti kan vara säkrast avseende risk för allvarliga sjukdomar såsom bakteriell infektion och silverglans.
Tidigt på våren (helst efter sista frosten men före lövsprickning). Tag bort döda och sjuka grenar.
Tunna ut fruktmängden genom att ta bort knoppar/blommor eller kommande bär.
Vid skörd, tag bort alla bär och se till att angripna frukter förstörs på rätt sätt.

Skyddsnät/fiberväv kan sättas över trädet för att skydda mot vissa insekter (om det är finmaskigt) och mot fåglar (då behöver det endast hängas på strax före det att bären börjar skifta mot rött). Nätet kan möjligen skada löv och grenar.

Använd gnagskydd de första åren (minskar risken för gnagskador på stammen som kan ge infektionerna en inkörsport).
Bevattna i marken, ej ovanifrån (minskar fukten i bladverket).
Undvik att gödsla med för mycket kväve då det lockar bladlössen.
Sätt upp gula klisterlappar för att se om körbärsflugan svärmar.

Insekter

Körsbärsflugan

Rhagoletis cerasi L

Körsbärsflugan förekommer i två olika arter. Den “nordliga” förekommer i norra europa. Den förstör bären genom att lägga sina ägg i bär som börjat mogna. Äggläggningen börjar först när temperaturen är minst 16 grader och det inte regnar, i bär som börjat skifta från gult till gulrött. Larverna kläcks efter 6-8 dagar och äter sedan av fruktköttet under tre veckor. När larven är mogen faller bäret till marken, eller så äter sig larven ut ur skalet och faller ned. Ca 3 cm under markytan övervintrar larven som en puppa (puppan kan ligga kvar i upp till tre år). I juni kommer flugan fram och livnär sig under ungefär 10 dagar på “nektarier” som finns på körbärsbladen. I svenskt klimat utgör den problem särskilt när vädret varit gynnsamt för dess äggläggning. Det är främst senmognande sorter av körsbär som drabbas. Vanlig i södra och mellersta Sverige.

Identifiering:

Flugan är 3-5 mm lång, glänsande, svart kropp med en trekantig klargul fläck på ryggen och genomskinliga vingar med svarta band. Ögonen är gröna, benen gulaktiga och vingarna genomskinliga med svarta band. Den svärmar vid vackert väder. Flugorna håller till på solsidan av träden, men lägger äggen i skuggan.
Ägget sitter precis under skalet, är vitt och 0.7 mm långt. Larven blir ca 4 mm lång.
Sätt upp gula klisterlappar/skivor (Rebell) för att kunna se om körsbärsflugan svärmar och hur mycket. Avläses dagligen från mitten av juni. Om en fluga identifieras på klisterlappen tar det ungefär 10-14 dagar tills de lagt färdigt sina ägg.

Skadebild:

Insjunkna och något missfärgade mörka fläckar på frukten (där larven ätit).
Angripna bär brådmognar.

Åtgärder:

Förebygg genom att sätta insektsnät/fiberväv över trädet innan äggläggningen börjar (dvs innan bären börjar skifta mot rött). Hindrar äggläggning. Maskornas storlek är viktig. Kan även ha effekt om den sätts över när den första flugans upptäckts.
Marktäckning med plast hindrar larverna att ta sig ned i jorden och flugorna att flyga upp i trädkronorna. Det krävs att all mark under träden täcks.
Alla körsbär plockas av trädet så snart man konstaterat ett angrepp av körsbärsfluga. Det görs för att förhindra att larverna kryper ner i marken och förpuppar sig och överlever till kommande år. Angripna bär bör föras bort.
Större delan av skörden kan bli förstörd av körsbärsflugan vid ett angrepp om man inte gör en besprutning med insektsgift. Insektsgift är mest effektivt vid temperatur > 16 grader och färgen på bären skiftar från gult till gulrött.

Körsbärsbladlus

Myzus cerasi

Endast den svarta bladlusen (Eng. Aphid) angriper körsbär.

Identifiering:

Årsskotten angrips.
Bladen skrynklas, böjs nedåt och kan falla av.
Både nymfer och vuxna bladlöss av denna sort är mörkbruna eller svarta.

Åtgärder:

Undersök bladen för bladlus efter lövsprickningen.
Undvik att gödsla med för mycket kväve, det lockar till sig bladlössen.
Nyckelpigor äter bladlöss.

Svampar

Den vanligaste orsaken till sjukdom hos fruktträd är svampangrepp.

Fruktmögel (gul monilia)

Monilia fructigena

Även kallad “Fruktmumie”. Eng “Cherry brown rot” (som innefattar flera Monilia-varianter).

Kan även drabba andra fruktslag. Sprids med regn, vind, och insekter. Drabbar frukterna. Kan även växa in i fruktsporrarna. Övervintrar (som mycel) i fruksporrar, intorkade frukter, och fallen frukt. Sprids med vinden vid varm, torr väderlek.

Identifiering

Frukterna: Brun röta med gulaktiga sporkuddar i. Oftast vid skador tex från insekter. Kan växa över på friska frukter i närheten så att det blir klasar av angripna frukter. Vid torr väderlek kan sporkuddarna utebli och frukterna endast skrumpna.

Åtgärder:

Vid beskärning avlägsnas de angripna grenarna och de mumifierade frukterna. De kan med fördel brännas.
Undvik sådant som främjar infektionen, såsom överdriven beskärning och kvävehaltiga gödningsmedel.
Kartgallra i början av säsongen för att förebygga.
Eventuellt besprutning med koppar två gånger årligen.

Blom- och grentorka (grå monilia)

Monilia laxa

Kallas även kärnfruktmögel.

Sprids med regnstänk, vind, och insekter. Infekterar först blomman och växer sedan in i blomskaftet och grenen. Särskilt hos surkörsbär kan den sprida sig över en längre del av grenarna. Övervintrar i angripna grenar och nedfallna frukter.

Identifiering:

Blomklasarna vissnar och blir hängande kvar.
Skott dör, bladen blir bruna och intorkade.

Senare bildas små, grå sporkuddar på blom- och bladskaft. Hos körsbär kan svampen orsaka grendöd. Hos stenfrukt angrips frukterna, som så småningom täcks av svampens gråa sporkuddar, som är mindre än de från gul Monilia.

Åtgärder:

Skär bort de angripna grenarna en bit in på den friska veden, så snart som möjligt.
Inspektera fruktsporrarna och tag bort de som är angripna.
Gallra bort så att svampen inte sprider sig till friska frukter.

Silverglans

Chondrostereum purpureum, purpurskinn.

Infekterar genom färska sår efter tex frostskador, beskärning eller avbrutna grenar. Sporerna sprids med vinden och kanske via rotkontakt. Många olika lövträd kan drabbas. Kan också leva i virke. Spridning av sporer sker hela året men kräver fuktighet och sker således efter regn, när luftfuktigheten är > 90 % och temperaturen är 2-21 grader. Under de varma sommarmånaderna hämmas svampen och träden har då lättare att skydda sig genom att utsöndra rikligt med sårgummi. Om våren eller sommaren är kall och fuktig, eller om träden frostskadats, ökar risken för angrepp. Träden infekteras framför allt vår och höst.

Identifiering:

En silveraktig glans uppstår på bladen. Först enstaka grenar. Brunfärgad ved inuti. Träden dör oftast av angreppet. I döda områden växer svampens fruktkroppar fram. De har en grå, luden ovansida och purpurfärgad, slät undersida.

Fruktkroppar från silverglans. Av Strobilomyces.

Bladfläcksjuka

Blumeriella jaapii (konidiestadium Phloeosporella padi)

Eng. Cherry leaf spot. Beskrivs internationellt ibland som orsakad av Passalora circumscissa.

Ger dålig knoppsättning, försämrad avmognad av årsskotten, och nedsatt vinterhärdighet med ökad risk för frostskador på skott och knoppar. Nästa års skörd påverkas av detta. Svampen övervintrar i de infekterade bladen som fallit ned. Sprids med vinden och med regnstänk till närliggande blad. Framför allt surkörsbär drabbas.

Identifiering:

På bladen mycket små, ibland hopflytande fläckar med brunviolett färg som sedan blir rödbruna och sedan svarta. Den angripna vävnaden faller ibland bort och ger ett “hagelskottsliknande” utseende.
På bladens undersida, vid fuktig väderlek, en mjölig beläggning med vit till rosa färg.
Börjar vanligen i juni-juli.
Senare gulnar bladen och faller i förtid.
Frukterna angrips sällan.

Hagelskottsjuka

Stigmina carpophila är en av de vanligaste orsakerna till detta hos körsbär. Den beskrivs här.

Övervintrar i barken och som mycel.

Identifiering:

På bladen små, rödaktiga eller bruna, runda fläckar.
Senare faller vävnaden i fläckarna ur och bladen får ett “hagelskottsliknande” utseende.
Kan ge fläckar på skotten.
Kan ge bruna rötfläckar på bären.

Körsbärsskorv

Venturia cerasi (konidiestadium Fusicladium cerasi)

Mindre vanligt i Sverige. Övervintrar i nedfallna blad, fruktmumier och som mycel. Särskilt surkörsbär kan angripas svårt.

Identifiering:

Frukter: Täcks av en mörk beläggning som består av tättsisttande, små, svartgröna fläckar. Frukterna kan torka in och skrumpna till “fruktmumier”.
Skotten: Kan angripas.
Bladen: Vanligen små angrepp av mindre betydelse.

Gloeosporiumröta

Glomerella cingulata (konidiestadium Colletotrichum gloeosporioides)

Tidigare Gloeosporiumfructigenum. Eng “Tart cherry bitter rot”.

Ej så vanligt i Sverige. Övervintrar i fruktmumier, skott och knoppfjäll. Sprids till frukterna med regnstänk. Kan från frukterna växa vidare in i skotten som kan dö vid starka angrepp. Angriper många olika växtslag.

Identifiering:

Bären: Bruna, insjunkna rötfläckar. Sedan tränger rosa konidiemassor fram vid fuktig väderlek. Sedan skrumpnar frukterna och hänger kvar i trädet som “fruktmumier”.

Bakterier

Stam- och bladbakterios

Pseudomonas syringae pv. syringae och P syringae pv. mors-prunorum

Bakterierna finns i störst mängd på hösten, vid bladfällningen. Spridning sker inom trädet och mellan träd med regnstänk där bakterierna tränger in i små sår på skott och grenar samt genom bladärren efter bladfallet. Infekterar olika arter (tex körsbär, plommon, bär, ogräs). Skada (tex från grenbrott, gnagskada eller vinterkyla), eller stående vatten krävs för infektion. Bakterien överlever i sår och knoppar. Kan spridas vid ympning, samt av vatten och insekter.

Mottagliga körsbärssorter: Sweetheart, Coral Champagne, Bing, Staccato, Napoleon, och Van.

Motståndskraftiga sorter: Corum, Regina, Moreau, Lambert, och Sam.

Grundstammen Colt eventuellt mer motståndskraftig än Gisela.

Identifiering:

På unga grenar och skott kommer tidigt på våren runda eller utsträckta, något insjunkna fläckar som kan flyta ihop till större områden. Under är barken brun och död. Ofta sprickor mellan sjuk och frisk del. Ibland gummiflöde (med rödbrun färg, vilket dock förekommer även vid icke-infektiöst gummiflöde) från angripna delar.
Grenarna dör ofta ovanför angreppet.
Knopparna kan torka in.
Bladen angrips på vår och försommar (ibland med en andra våg under hösten), då det uppstår först vattniga bladfläckar, senare blir bruna med genomskinlig yttre kant. Fläckarna faller ibland bort och lämnar hål, sk “hagelskottsjuka”.
Frukterna kan få små bruna fläckar.

Bakterieangrepp på tomatblad. Fotograf Alan Collmer.

Gummiflöde på körsbär, orsakat av bakterier. Fotograf Rosser1954.

Bakterieangrepp på gren. Fotograf Rosser1954.

Virus

Nekrotisk ringfläck

Prunusringfläckvirus (Eng. “Prunus necrotic ringspot virus”, PNRSV)

Det vanligaste viruset hos släktet Prunus, inklusive körsbär, där det förekommer naturligt. Olika arter smittar dock inte varandra. Olika typer av PNRSV ger olika mycket symptom. Det beror ävan på årstid och väder. Ibland ser man skador endast första våren efter infektion. Sprids vid bladtillväxt, samt med pollen och frö.

Identifiering:

Uppträder under våren (senare utvecklade blad visar oftast inga symtom).
Klorotiska (ljus, gul vävnad mellan de gröna bladnerverna) fläckar, ringar och band på nya blad. Det visar sig snabbt som “hagelskottssjuka” när vävnaden dör och hål lämnas i bladen.
Spetsarna på skotten kan torka och dö.

PNRSV-angrepp på rosenblad. Fotograf Malcolm Manners.

Surkörsgulsot

Plommondvärgsjukevirus (Eng. “Prune dwarf virus”, PDV)

Ger minskat antal fruktsporrar och minskar således skörden. Sprids vid bladtillväxt, samt med pollen och frö. Infekterar olika Prunus-arter som kan få olika symtom.

Identifiering:

Liknar till en början prunusringfläcksvirus (se ovan), med klorotiska fläckar och ringar som dör och lämnar hål.
Efter några år, med start under perioden efter blomning, breder den gula vävnaden ut sig så att bara bladnerverna förblir gröna.
Bladen faller och ofta blir endast ett fåtal blad kvar i toppen av trädet.

Fåglar

Småfåglar som starar och sparvar äter gärna körsbären just innan de mognat.

Åtgärder

Skyddsnät: Fästes så att fåglarna inte kommer in underifrån. Se till att det finns avstånd mellan bären och nätet (tex med bambukäppar), annars kan fåglarna picka på bären genom nätet. Använder du fiberväv kan det även skydda mot vissa insekter.

Ljud: Häng upp något som skramlar, tex plastflaskor, glasflaskor eller metall.

Blänkande föremål: CD-skivor, metallbitar etc.